En blivande amerikansk president skrev en gång följande:
”Ingenting är så felaktigt som antagandet att en person kan ta sig genom en svårighet genom intriger, genom chikaner/knep, genom förställning, genom trimning, genom en lögn, genom en orättvisa. Detta förstärker svårigheterna tiofalt; och de, som tillgriper dessa metoder, snärjer i längden in sig så att de inte kan vända sig någonstans utan att deras vanära blir än mer exponerad.” (min översättning från engelskan, se nedan för källan):
Nej, det var inte Donald Trump som skrev det, och det var inte heller riktat mot honom.
Den som skrev det var de Förenade amerikanska staternas tredje president 1801-1809, Thomas Jefferson (1743 – 1826), i ett brev till en systerson.
Jefferson var också den som skrev utkastet till den amerikanska självständighetsförklaringen med den berömda ingressen ”We hold these truths to be self evident: that all men are created equal; that they are endowed by their creator with inalienable rights; that among these are life, liberty, and the pursuit of happiness; that to secure these rights, governments are instituted among men, deriving their just powers from the consent of the governed.” (1776)
Uppdraget gavs av den i Philadephia församlade andra s.k. kontinentala kongressen med motiveringen att Jefferson stilistiskt var den bäste att anförtro uppgiften. Han tog två veckor på sig. Resten är s.m.s historia.
Till den som i dessa dagar genom händelseutvecklingen blivit intresserad av den amerikanska historien rekommenderas Jill Lepores tämligen (2018) nyutkomna These truths (givetvis anspelande på både den kända ingressen till förklaringen och expresident Trumps hantering av sanningen). Det är en tjock lunta på ca 800 sidor, som tar sig från 1500-talet till Trumps inledande dagar vid makten, men varje sida läsvärd. Den amerikanska historien är nämligen fascinerande. Den går igen på ett sätt som författaren förenar till kunskap och insikt. (Jill Lepore These truths, a History of the United States, W.W. Norton & Co; London 2018).
Jefferson var en flitig skribent i de flesta ämnen. Och en flitig brevskrivare. Han lämnade efter sig, då han lämnade detta jordeliv på dagen femtio år efter att självständighetsförklaringen offentligjorts (4 juli), en enorm samling brev, i vilka han uttryckte, mer eller mindre spontant, sina tankar om politik, ekonomi, moral och annat.
Den kanske mest berömde amerikanske filosofen John Dewey (1859-1952) har i en liten bok The essential Jefferson (Dover Publications, Inc. Mineola, N, 2008) valt ut och publicerat utdrag ur dessa brev (inkl. det jag citerat ovan) och systematiserat urvalet under olika rubriker samt i en inledning bedömt Jeffersons livsgärning. Frågan är: var Jefferson mer betydande som skribent än som politiker? Politikern som skriftställare eller skriftställaren som politiker? Det går givetvis att förena de båda, nämligen inom ramen för den politiska filosofin. Här finns trådar tillbaka till Platon och dennes Staten. Vilket är det bästa statsskicket? Vilka är bäst lämpade att styra? Sanning och moral?