Idag firar vi Finlands 100-årsjubileum. Jag har tidigare skrivit om Finlands nationaldag, se Finsk nationaldag.
I veckan som kommer delas också Nobelpriset i litteratur ut. 1939 strax efter att det s.k. vinterkriget bröt ut tilldelades det Frans Eemil Sillanpää – ”för den djupa uppfattning och den utsökta stilkonst, varmed han skildrat sitt hemlands allmogeliv och natur i deras inbördes sammanhang”, enligt Svenska Akademiens motivering. Den roman som kanske är hans främsta är Silja med undertiteln Berättelsen om ett gammalt släktträds sista gröna skott, Wahlström &Widstrand 1939. Priset blev omdiskuterat just på grund av tidsläget. Var det politiskt snarare än litterärt motiverat? Nej, beslutet var fattat innan kriget bröt ut. Det är en gripande roman som jag gärna rekommenderar till läsning i dessa dagar. Och återigen: läs Aleksis Kivis Sju bröder.
Omdiskuterat har också fortsättningskriget blivit och Mannerheims roll i detta. Om Mannerheim har under hösten flera biografer utgivits. En är Henrik Meinanders Mannerheim – Aristokrat i vadmal , Lind&Co, 2017. Mannerheim har också tagits upp i skönlitteraturen. Ett tips är Paavo Rintalas Mummoni ja Mannerheim (i svensk översättning Mormor och Mannerheim), Bonniers Förlag, 1961.
Fortsättningskriget har tidigare skildrats i två filmversioner baserade på Väinö Linnas roman Okänd Soldat, se Finsk nationaldag. Idag har en tredje filmversion premiär på svenska biografer.